Sök

Mina svar på SVT's frågor

För ett par veckor sedan blev jag uppringd av klimatreporter Erika Bjerström på SVT. Hon undrade vänligt om jag vill ställa upp på en intervju i aktuellt. Jag fick också ett SMS där Erika skriver:


”Hej Elsa, Bara så du hinner fundera: du vill ju skapa debatt och därför tycker vi att det är intressant att ta upp din kritisk mot IPCC:s senaste rapport som ju också delas av moderate riksdagsmannen Jan Ericsson med flera. Vi tänkte fokusera på några huvudområden av din kritik mot forskningen: tex frågan: 1. Påverkar våra utsläpp klimatet? Fråga 2: Vad du ser för risker om nu IPCC är ute och cyklar, vad blir konsekvenserna, fara för samhällsutvecklingen? Du pratar bla om högre arbetslöshet i dina videoklipp. I samma aktuellt inslag får en anhängare av IPCC lägga fram sina bästa argument varför han anser att de har rätt. Vi har också med SVT:s nyheters ansvariga utgivare som berättar hur antalet inlägg om vår klimatbevakning nu är fler än t ex invandring. Som en temperaturmätare på hur frågan intresserar. Du kommer att få dina frågor i förväg och inspelningen kommer att ta 30-40 minuter av din tid.”


Påverkar våra utsläpp klimatet? Är det frågan för dagen eller kritik mot forskningen….? Vilken forskning då om jag får fråga? Nej jag är inte kritisk mot IPCC:s vetenskapliga rapporter. Mitt snabba svar är att jag inte alls invänder mot att vi människor påverkar strålningsbalansen, men jag skriver inte under på alarmismen eller att vi befinner oss i en kris.


Är inte en kris någonting som är nära förestående? Befinner sig en svensk stad eller kommun i en kris bara för att man med hjälp av ett extremt scenario, RCP 8,5 pekar på att havet kommer stiga med 1-2 meter om 50 år när havet idag och under lång tid kanske stigit med ca 3 mm/år? Om det fortsätter i samma takt så talar vi om 16 cm till år 2100. Det krävs rätt mycket för att tro att det ska bli 10 ggr värre. Inte minst när det framgår av det stora vetenskapliga arbetet, AR6, att detta extrema scenario inte längre kan anses vara sannolikt. Man måste i vart fall ha rätt mycket på fötterna för att kunna motivera dyra investeringar i höga skyddsvallar. Tidsperspektiven är viktiga och den som har obegränsat med pengar kan givetvis bygga skyddsmurar idag, istället för att avvakta några hundra år.

Min största invändning i klimatfrågan handlar snarare om det som Erika själv håller på med, att sprida, vad jag anser, ovetenskaplig propaganda på bästa sändningstid innan våra barn ens har krupit till kojs. Jag är inte alls kritiskt till forskningen men jag förväntar mig att SVT har kapacitet att återge vad forskningen faktiskt säger, vad som framgår av det stora vetenskapliga arbetet, AR6 och inte minst måste man vara noga med att peka på osäkerheterna för att ge en rättvisande bild. Det vore inte heller för mycket begärt att SVT klarar att hålla isär vad data och observationer visar och vad som är högst osäkra modellförutsägelser.


Jag uppskattar inbjudan till Aktuellt men vis av erfarenhet vet jag hur det klipps och snuttifieras i den här typen av intervjuer, så för mig var det viktigt att det i så fall handlade om en direktsändning. Jag frågade därför Erika om det och svaret kom direkt. Det är inte tal om direktsändning. Då valde jag att tacka nej. Erika skriver tillbaka:


”Synd att du tackar nej till att lägga fram dina bästa argument i ett av Sveriges största nyhetsprogram på bästa sändningstid.”


Efter ytterligare ett par veckor, i måndags, fick jag ett nytt meddelande från Erika Bjerström på SVT. Hon har hittat saker i mina avsnitt som hon anser kräver en förklaring. SVT har klippt ut små delar som man nu tänker köra fram. Jag ska få en chans att förklara på mejl eller i intervju. Eftersom jag inte kände igen hennes påståenden så meddelade jag att det nog är bäst med intervju i alla fall. Vi avtalade att ses den 1 september kl. 10 utanför min port. Kvällen innan pratade jag med ett antal personer som jag har stort förtroende för varav en av dem står SVT nära och rådet var entydigt. Ställ inte upp på en intervju! Risken är stor att intervjun med mig kortas ner, rycks ur sitt sammanhang och att ett antal personer kallas in till studion för att diskutera mina avkortade meningar, utan att jag får chans att bemöta. Jag är inte speciellt konspiratoriskt lagd och vill inte tro på onda avsikter men jag valde ändå att ställa in inspelningen. Erika beklagade givetvis men skickade i stället sina frågor skriftligt som jag lovade att besvara innan klockan tolv följande dag, den 1 september 2021. Det ska bli spännande att se vad SVT ska göra med dessa.


Hej Erika och SVT

Jag är inte ofelbar men jag gör så gott jag kan för att hamna så nära sanningen som möjligt. Om någon detalj i mina presentationer blir fel så korrigerar jag naturligtvis. Det skulle förvåna mig mycket om det inte finns fler detaljer än dem du tar upp nedan som kan ifrågasättas i ett så stort och omfattande material med 45 avsnitt på Youtube, en rad inspelade intervjuer och presentationer. Jag har gjort mitt bästa för att besvara dina frågor nedan.


FRÅGA 1: Du lägger ner många timmar på att dina analyser av forskningsrapporter, medias bevakning av klimatfrågan. Vad är det som driver dig?

SVAR: Mitt intresse för den vetenskapliga kontroversen väcktes på allvar när jag insåg hur farligt det var för karriären att ifrågasätta den politiska sanningen, eller att försöka förstå frågan på ett djupare plan. Jag skriver om det i min bok Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras. Varför skulle det inte var intressant att höra vad våra egna experter inom de grundvetenskaper som klimatfrågan bygger på har för invändningar mot klimatlarmen som ju har dragit på sig stark kritik på vetenskapliga grunder. Skeptiska invändningar har förts fram bland geologer, kemister, fysiker, astronomer, statistiker, matematiker, klimathistoriker och många andra. Det finns tusentals forskare inom klimatrelaterade ämnen som ifrågasätter klimatalarmismen. Skeptiska, peer-reviewade artiklar i vetenskapliga tidskrifter publiceras dagligen.


Att jag orkar fortsätta med det jag gör beror också på allt det positiva stöd som jag får från naturvetenskapligt intresserade människor, från näringslivet och inte minst från akademin. Jag tror att många upplever det som befriande att någon vågar dela sina tankar runt klimatfrågan i ett samhällsklimat som anammar en alltmer enfaldig syn på vetenskapen. Jag lyssnar på vetenskapen men inte bara på den del som passar in i den politiska agendan och jag vill gärna bilda mig en egen uppfattning. Den akademiska och vetenskapliga friheten är värd att strida för och jag försöker uppmuntra människor att läsa på själva för att kunna ifrågasätta skrämselpropagandan från media.

Eftersom jag har arbetat i energibranschen under större delen av mitt liv så är en annan viktig drivkraft för mitt engagemang, konsekvenserna för samhället av den massiva omställning som nu anses nödvändig. Energisystemet slås sönder, fungerar allt sämre och som en konsekvens tar investeringar andra vägar. Det stora problemet är givetvis att världens energianvändning till 80% är beroende av fossila bränslen medan vår svenska klimat- och energipolitik förstör den energiproduktion som har byggts upp under många år.


Det kan inte ha undgått Dig att jag anser att mycket av det som framförs i media idag är ensidigt och att politiker ger en felaktig bild av läget. Ett bra exempel är när FN chefen säger att ”miljarder människor är i omedelbar risk”. Om man lyssnar på vetenskapen så är den inte alls lika tvärsäker som den alarmistiska journalistiken. Det skulle vara bra, för att inte säga nödvändigt att ett vetenskapligt råd etableras i Sverige som består av oberoende vetenskapsmän och kvinnor, experter inom de grundvetenskaper som klimatfrågan bygger på. Vetenskapen måste avpolitiseras och media måste ta sitt uppdrag på betydligt större allvar.


FRÅGA 2: IPCCS chef den nionde augusti var mycket tydlig: klimatförändringarna är utbredda, snabba och intensifieras.

SVAR: Det låter som den vanliga skrämselretoriken från IPCC. Min kommentar till detta är att det inte längre förvånar. Vi har tyvärr fått vänja oss vi dylika uttalanden från dem som lever nära politiken.


Det ser ut som om världen nu följer scenario SSP2-4.5. Det är alltså förutsägelserna för detta scenario "the intermediate scenario" som bör delges allmänheten via SMHI, DN, SVT m.fl, inte RCP 8,5. Det framgår i den stora vetenskapliga rapporten, AR6, att det alarmistiska scenariot inte längre anses vara sannolikt (se bild med gul text nedan). Detta är en viktig fråga som media borde lyfta fram. Ni borde också rapportera att utsläppen fram till 2045 sannolikt blir lägre än vad som förutsågs 2019, trots Kinas expansion av kol enligt denna kurva och länk nedan.




https://rogerpielkejr.substack.com/p/the-unstoppable-momentum-of-outdated


FRÅGA 3: Koncentrationen av CO2 är den högsta på två miljoner år, och den globala medeltemperaturen ökar snabbare sen 1970 än någon annan 50-årsperiod senaste 2000 åren.


SVAR: Tittar man på olika temperatugrafer så ser man att temperaturen växer linjärt runt 2020 med en hastighet av cirka 0,2 grader per decennium. HadCRUT 5 visar på 0,17 grader och satellitdata UAH visar 0,14 grader medan RSS visar 0,215 grader. Vi vet alltså inte exakt hur fort den globala medeltemperaturen stiger och kanske är det därför IPCC anger ett intervall på 0,5 grader när man under punkt A.1.3 skriver ”The likely range of total human caused global surface temperature increase from 1850to 1900 to 2010 to 2019 is 0,8 to 1,3 C, with best estimate of 1,07 C.” Ingen vet exakt hur det har sett ut historiskt eftersom man inte kan se den typen av snabba förändringar i gamla data (proxy).


I IPCC AR6 anses temperaturen ha stigit ungefär 0,2 grader mer sedan förindustriell tid än vad man sa i den senaste stora rapporten AR5 från 2013.


Läs i AR6: Cross-Chapter Box 2.3, Figure 1 sidan 2-183 i Final Government Distribution IPCC AR6 WGI


Slutsatsen är att den uppvärmning som har förorsakats av oss människor har alltså stigit med nästan 20% mellan AR5 och AR6 på grund av att korrektioner på gamla termometeravläsningar har ändrats och att data från längre bakåt i tiden har inkluderats. Detta kan vara helt korrekt men likväl bra att känna till att man kan få betydligt större förändringar åt andra håller om man väljer att bara ta hänsyn till mätstationer som inte påverkats av förändringar i omgivningarna. Städer växer upp, vägar asfalteras, mm. Om man sneglar på det resultat man vill ha och väljer bort "dåliga" data så kan man få resultaten att glida avsevärt i önskad riktning.


FRÅGA 4: IPCC konstaterar i sin nya sammanställning att ”människans påverkan på klimatsystemet är odiskutabelt”.


SVAR: Min kommentar till detta är bara att jag noterar att kvantifiering nu plockats bort. Såhär har man sagt tidigare:


AR3 2001: Det finns nya och starkare bevis för att det mesta av den uppvärmning som observerats under de senaste 50 åren kan hänföras till mänsklig verksamhet.


AR4 2007: Det mesta av den observerade ökningen av den globala medeltemperaturen sedan mitten av 1900-talet beror mycket troligt på den observerade ökningen av antropogena växthusgaskoncentrationer.


AR5 2013: Det är extremt troligt att mänskligt inflytande har varit den dominerande orsaken till den observerade uppvärmningen sedan mitten av 1900-talet.


Och nu säger man såhär:


AR6 2021: Det är odiskutabelt (unequivocal) att mänskligt inflytande har värmt atmosfären, hav och land.


JA det står utom allt rimligt tvivel att det är på det viset (vilket jag själv tydligt markerar) men det framgår inte med hur mycket. IPCC uttrycker sig därmed svagare än i tidigare rapporter enligt min genomgång ovan.

FRÅGA 5 : I din video den 6 maj 2020 säger du ” det är långt ifrån säkerställt att CO2 ökningen i atmosfären kommer från oss människor” . IPCC säger att det är precis motsatsen. Var hämtar du stöd för ditt påstående?


SVAR: Jag säger i mitt avsnitt nr. 40 ”Många skeptiker och alarmister anser att det är mer eller mindre klarlagt att det är människan som ligger bakom hela ökningen av koldioxid i atmosfären från knappt 300 till drygt 415 ppm. Samtidigt finns det sakkunniga experter som påminner om, att för att köpa argumentet att det är människan som ligger bakom hela ökningen så måste man acceptera att Bernmodellen är korrekt och det är det inte alla som gör.” Det här handlar alltså om huruvida Bernmodellen är korrekt eller ej. Lite längre fram säger jag att jag själv saknar tillräcklig kunskap både i matematik och fysik för att kunna avgöra vad som är rätt eller fel men ska ändå i detta avsnitt lyfta Jonas Roséns argument till varför Bernmodellen inte stämmer.


Därefter går jag igenom ett intressant avsnitt på Klimatupplysningen där Jonas Rosén diskuterar Bernmodellen kontra Salbymodellen. Han redogör alltså för hur professor Salby och Harde kommer fram till att den mänskliga påverkan är lägre än vad IPCC förutsätter. Bernmodellen är en kurvanpassning till resultatet från klimatmodellerna. Vi vet att haven ger ifrån sig koldioxid när de värms upp – men modellerna förutsätter att all uppvärmning beror på människan, så att den koldioxid som haven tillfört (eller snarare inte absorberat när jämvikten hav/atmosfär förskjutits på grund av ökad temperatur) också beror på människan. Rätt eller fel men detta finns det invändningar emot.


Det finns tillförlitliga mätningar av koldioxid is borrmätningar som gjort det möjlig att rekonstruera koldioxiden i atmosfären för de senaste 800 000 åren inkluderande ett anta nedisningar och interglacialer. Under denna tid har koldioxidhalten legat mellan cirka 170 och 280 ppm. Allt tyder på att det varit temperaturvariationer som främst påverkat koldioxidhalten.


Vad som behöver besvaras är därför vad som orsakat dagen koncentration av koldioxid på drygt 410 ppm? Temperaturen i dag är ju inte högre än de var för 6000 år sedan.


Länk till avsnittet på Klimatupplysningen som jag pratar om i avsnitt 40 (om Bernmodellen) på klimatupplysningen:

https://klimatupplysningen.se/varfor-okar-atmosfarens-koldioxidhalt/


Referenser:

Kuno Strassmann och Fortunat Joos ,”The Bern Simple Climate Model”, Geoscientific Model Development


Hermann Harde, “What Humnas Contribute to Atmospheric CO2 Comparison of Carbon Cycle Models with Observations”


Om du vill fördjupa dig ytterligare i Bernmodellen så har jag ett uppföljande avsnitt 40 B som jag v