Sök

Klimatsanningar eller klimatmyter på Youtube

Uppdaterad: apr 12



Redan för drygt 10 år sedan började jag misstänka att de förutsättningar som ligger till grund för slutsatsen, att vi står inför en klimatkatastrof inte riktigt stämmer med verkligheten. Att vi skulle befinna oss i en klimatkris är någonting som klimatmodellerna räknar fram i sina värsta scenarios. Klimatlarmen stöds dock inte av data och observationer. Trots detta väljer Sveriges regering att ge bort 12-20 miljarder varje år till en så kallad klimatfond. Oklart vart pengarna tar vägen.


Våren 2018 bestämde jag mig för att ägna all min tid åt klimatfrågan och skrev boken Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras?


Jag tänker nu i ett antal avsnitt på Youtube vara mer konkret än i boken och redogöra för ett antal ”klimatmyter” och belysa viktiga frågeställningar som jag tror att många människor inte har haft tid eller möjlighet att sätta sig in i. Jag hoppas att fler vill bilda sig en egen uppfattning och inte bara blint lita på alla de överdrifter och osanningar som sprids via media. Den första klimatmyten att slå hål på, dvs. felaktigt påstående, handlar om att klimatet aldrig skulle ha varit lika varmt som idag på 12000 år. Denna myt stöds inte av forskningen. Jag kommer därför lägga en hel tid på att förklara hur klimatet har förändrats och påverkat människor sedan den senaste istiden för ca 11500 år sedan.


Människan påverkar givetvis klimatet på flera sätt. Genom att förändra naturen och markytan ändras mängden solinstrålning som når jordytan och till exempel städer får sitt eget varmare klimat. Även genom fossilförbränning bidrar människan till en ökad andel växthusgaser i atmosfären vilket också bidrar till en global klimatförändring i någon mån. Det är fortfarande oklart med hur mycket. Sedan slutet av den lilla istiden (slutet av 1800-talet) har klimatet ur ett historiskt perspektiv varit stabilt med en långsam uppvärmning på ca en grad Celsius. Satellitdata, UAH, visar en trend på 0,11 grader Celsius per decennier. Det intressanta är dock att ur data och observationer faller den moderna uppvärmningen väl inom ramen för naturliga svängningar. Det finns heller ingenting som pekar på att uppvärmningen skulle kunna få så negativt konsekvenser som medierna och politiker försöker göra gällande. Variationer från ett år till ett annat eller en serie med kalla eller varma vintrar är inte ett uttryck för en klimatförändring.


Genom historien har det dessutom varit betydligt mer gynnsamt för mänskligheten med ett varmare istället för ett kallare klimat. Det har också varit förändringar i nederbörd snarare än förändringar i temperatur som medfört de största problemen. Torka har varit den i särklass värsta utmaningen för att förhindra svält. Det är lätt att tro att en nedkylning skulle vara bra om man bor i ett stekhett ökenområde men så behöver inte vara fallet. Ett varmare klimat kan i många ökenområden ge en ökad nederbörd eftersom monsunregnen når längre norrut när det är varmare. Det är istället ett kallare och torrare klimat som lett till civilisationers undergång. Klimatet är dessutom oförutsägbart under en övergångsperiod från ett klimat till ett annat och de tvära kasten har alltid gjort det svårt för människor att planera hur de ska hantera dessa klimatförändringar. Än idag är klimatvetenskapen ett relativt nytt och outforskat område även om det finns en rad olika hypoteser som förklarar vad som kan tänkas styra klimatet. Sannolikt är det en kombination av flera saker. Det är också så sent som mitten av 1990 talet som forskarna har börjat förstå att klimatet på jorden sedan den senaste istidens slut (ca 11500 år sedan) inte alls har varit så stabilt som man tidigare har antagit.


Oavsett hur kallt eller varmt det har varit tidigare eller vilka slutsatser man kan dra av dagens data och observationer är det allra viktigaste att dessa slutsatser tål att granskas, ifrågasättas och debatters. Idag verkar det som om klimathotets självutnämnda ”experter” bara har en regel: Inga frågor.


De flesta känner idag inte till vetenskapliga fakta bakom de vanligaste klimatmyterna, eftersom varken forskare, media eller politiker tillåter någon granskning eller ifrågasättande av klimatfrågan. Det finns en etablerad sanning att 97 % av vetenskapen skulle vara överens. Men överens om vadå? Alla professorer som jag idag samarbetar med och som ställer sig mycket skeptiska till klimatlarmen ingår i de 97 % av forskare som tror att människan påverkar klimatet. Men vad döljer sig egentligen mer bakom denna siffra och hur har den tagits fram?


Nästan dagligen får vi höra att det pågår klimatförändringar som orsakar mer extremt väder - Och eftersom det alltid är extremt väder någonstans i världen har media alltid dramatiska bilder att visa. Men faktiskt aldrig klimatstatistik. Den är däremot enkel att kolla upp.


Är det inte också lite konstigt att den globala uppvärmningen påstås orsaka ALLT - både mindre snö och mer snö, torka och ösregn, saltare hav och mindre salta hav. Ingenting verkar kunna falsifiera påståendet om global uppvärmning. Vare sig sommaren blir kall eller varm, stormarna blir fler eller färre, vintrarna varmare eller kallare - vad som än händer så påstår man att det beror på mänskliga utsläpp av koldioxid.


Det påstås också att vi lever i ”naturkatastrofens århundrade”, som drabbar människor hårt. Återigen skall orsaken vara klimatförändringar skapade av människan. Denna typ av påståenden kommer från internationella forskare och från de högsta politiska nivåer. Utsagorna har fått stor spridning och en allmän acceptans. Men någon närhet till empiri och verklighet har tyvärr inte dessa tomma påståenden – för aldrig tidigare har så få människor dött med anledning av klimatrelaterade händelser.


Det som verkligen förvånar mig i klimatdebatten idag och som numera verkar vara mer regel än undantag är också det faktum att de som har MINST kunskap om ”Klimatet” alltid är mest alarmistiska och de som har MER kunskap är normalt mer försiktiga i sina kommentarer. Vilken slutsats kan man dra av detta?


Larmen slår ju heller aldrig in. Men ändå vill politikerna att vi ska tro på dem och på jordens undergång. Redan för 30 år sedan förutsåg exempelvis IPCC att NY skulle stå under vatten innan 2020. Exempel på felaktiga förutsägelser finns det hur många som helst av.


Det talas om större och torrare öknar: Men varför talar man om det? Satellitfoton visar ju mer grönska längs Saharas södra gräns (Sahel) och i utkanten av andra öknar. De krymper. Detta är ju också helt i linje med vad man kan förvänta sig. Med mer koldioxid i luften behöver växterna andas mindre och förlorar då mindre vatten. På så vis är koldioxiden välgörande.


Det talas om hotande hungersnöd: Men hur kan det ens vara möjligt? I skolan fick vi lära oss om koldioxiden och fotosyntesen. Växterna mår bra av mer koldioxid som är deras viktigaste näring. Den uppvärmning på ca en grad som vi har sett sedan mitten av 1800-talet har starkt gynnat växtlighet och skördar. Sedan 1930 har skördarna ökat fem gånger, medan Jordens befolkning bara har ökat 3,5 gånger. Världsbanken är också tydliga med att färre nu lider av nöd och svält.


Det talas om rekordvärme senaste åren: Enligt mätdata var 1934 och 1998 de varmaste åren under 1900-talet. Satellitdata visar tillfälliga varma El Nino strömmar i Stilla Havet 97/98 och 15/16. Det faktum att NASA/GISS och NOAA i USA har justerat ned 30-talets värden och upp de senaste årens så att dessa istället noteras för rekordvärme gör i vart fall mig en aning skeptisk till hanteringen av temperaturdata. Här finns en hel del att sätta sig in i och reda ut.


Det talas om massutrotning: Men hur ska jag hitta någon grund för detta? Inte i statistiken från International Union for Conservation of Nature (UNCN) i alla fall. Nu har mer värme och mer koldioxid gynnat jordens växt- och djurliv, så att nya arter bildas i snabb takt, dvs. biomångfalden ökar.


Man pratar fortfarande om isbjörnar som är i fara men när man kollar upp data visar det sig att antalet har ökat kraftigt, tiodubblats, sedan jakt förbjöds 1973 och stammen är nu uppe i 25 000 till 30 000 individer.


Det talas om att havsisen i arktisk försvinner: Havsisarnas utbredning runt Nordpolen och Antarktisk styrs av havsströmmar i en 60-årig cykel. I 30 år har varmt vatten gått mot norr, så att isen där krympt som på 1880-talet. Då minskar varmt vatten mot söder. Isen där har växt. Borde inte då det motsatta ske under 30 år? Även när det gäller havsisen i Arktis ser inte situationen alarmerande ut om man väljer att beakta hela 1900-talet. I ett längre historiskt perspektiv var det varit perioder med betydande uppvärmning i Arktis, inte minst under det postglaciala klimatoptimet. Norra ishavet var till största delen isfritt om sommaren under denna period. (Global Nedkylning, Fredrik Charpentier Ljungqvist, sid. 34).


Jag vill också nämna den totala sammanblandningen mellan miljö med klimat. Inga eller väldigt få av de problem vi ser inom miljöområdet idag har någon koppling till mer eller mindre koldioxid i atmosfären.


Sist men inte minst vill jag gärna nämna, den totala avsaknad av koppling mellan åtgärder och temperaturhöjning. Sverige står för drygt en promille av världens mänskliga utsläpp av koldioxid till atmosfären. (Totalt står vi alla människor för ca 3,6 % av den totala omsättningen av koldioxid till atmosfären). Om Kina och Indien ökar sina utsläpp med mer per månad än vad Sverige minskar sina på 30 år så kan man ju undra lite över den politiska prioriteringen av våra gemensamma resurser.


Det finns ju med största sannolikhet gott om tid för anpassning både till ett varmare och till ett kallare klimat. Varför skulle vi människor inte kunna anpassa oss till förändringar i klimatet på samma sätt som våra förfäder tvingades göra om och om igen i takt med att klimatet har förändrats på det mest dramatiska och oförutsägbara sätt. En sak är säker och det är att förståelse för klimatförändringar förutsätter insikt, eftertanke och analys samt en stor öppenhet för nya förklaringsmöjligheter. Titta gärna på mina Youtubeklipp om dagens klimatmyter.

0 visningar

Frågor om beställningar, leveranser

och fakturor:

info@klimatkarusellen.se

Kontakta Elsa:

elsa@klimatkarusellen.se