Sök

Fyra utmaningar för energipolitiken



I takt med att kärnkraften i Sverige avvecklas och användningen av el ökar (elbilar) är det högst sannolikt att Sverige, i likhet med andra länder, kommer att bli mer beroende av fossil energi, troligtvis gas. Problemet med en kraftfull utbyggnad av de ”förnybara” energikällorna, sol- och vindkraft, är att det saknas marknadsincitament som säkerställer tillräckligt mycket kraft i energisystemet när vinden inte blåser och solen inte skiner.


I Sverige finns det dock två vitt skilda uppfattningar. Ett läger ser det som nödvändigt att värna kärnkraften för att bidra till ett stabilt elsystem med låga utsläpp. Men enligt energiöverenskommelsen, som gjordes upp mellan sju partier 2016, fanns en målsättning att all elproduktion skulle vara förnybar vid ett bestämt årtal. Då fanns inget utrymme för kärnkraften, vilket är anledningen till att M och KD nu väljer att lämna överenskommelsen.


Ett annat läger, vindkraftsförespråkarna, ställer sig frågande till kostnaderna för kärnkraften och hävdar att vindkraften vida överträffar kärnkraften i lönsamhet. Man hänvisar till marknaden, även om denna fortfarande innefattar stora subventioner i form av gröna elcertifikat. Investerarna är inne på samma linje och därför ser vi just nu en kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Även politikerna, speciellt på den rödgröna kanten, hejar på utvecklingen och menar att några politiska hinder inte föreligger för den som vill satsa på den dyra kärnkraften. Men vad är då problemet med vindkraften och annan väderberoende kraft?


Det första allvarliga problemet med vindkraft är att tillgängligheten är betydligt lägre än för kärnkraft eller för annan baskraft, såsom vattenkraft, kolkraft eller gaskraft. Detta betyder i praktiken att man inte kan räkna med att vindkraften genererar el alla de timmar som elen behövs. Ett annat flexibelt kraftslag måste istället finnas tillgängligt för att generera el när vindkraften står still och det inte blåser. Svenska Kraftnät räknar med en tillgänglighet för vindkraft på 11 % av kapaciteten under 90 % av tiden. Tillgängligheten för kärnkraften är idag 86 %. För några år sedan låg den ännu högre. Går det då att ersätta kärnkraften i Sverige med vindkraft om man bara bygger tillräckligt mycket som ju incitamenten på marknaden styr mot? Svaret på den frågan är att det blir i praktiken omöjligt.


Om man exempelvis skulle få för sig att ersätta våra 10 000 MW kärnkraft med landbaserad vindkraft och räknar med Svenska Kraftnäts tillgänglighetstal, så måste man bygga närmare 90 000 MW vindkraft. Annars kan man inte vara säker på att få ut tillräckligt mycket el under alla de timmar som elen behövs, dvs. även vindstilla kalla vinterdagar. En så kraftig utbyggnad av vindkraften är direkt omöjlig av flera skäl. Ett av dem är att det hade behövts ett minst dubbelt så högt elpris för att räkna hem investeringarna eftersom flera verk hade tvingats stå still under blåsiga timmar för att inte överskrida 50 hertz på nätet. Ett extremt ineffektivt, dyrt och långt ifrån hållbart system för miljön.


Många skulle säkert avfärda ovan resonemang med argumentet att vi har goda exportmöjligheter till grannländerna och att vi har tillgång till flexibel vattenkraft. Det är sant att nya utlandsförbindelser ökar möjligheterna till handel med omvärlden och på så vis bidrar till försörjningssäkerheten. De utgör dock långt ifrån någon garanti mot att effektbrist uppstår, speciellt inte när det är system med stora inslag av väderberoende elproduktion som kopplas samman. Att befintlig vattenkraft skulle lösa problemet när kärnkraften avvecklas och nya kablar byggs från Norge är svårt att se. Svårt att förstå är också de politiska beslut som tillåter etablering av energislukande datahallar som dessutom subventioneras. Ur ett samhällskostnadsperspektiv blir det fel när politiker pratar om kostnaden för att investera i ett vindkraftverk isolerat och sedan jämför med kostnaden för kärnkraft. I vindkraftskalkylen bör man addera kostnaden för det kraftslag som ska producera el under alla de timmar då vindkraften står still. Kanske borde man också fundera över hur mycket av de ökade