Framtida generationer borde slippa leva i spåren av vindkraften

Den 23:e september skriver Anders Wijkman nedan debattinlägg i Dalarnas Tidning. Anders Wijkman argumenterar för ett ja till vindkraften för klimatet skull. Per Fahléns replik följer därefter. Han menar att vi istället bör säga nej till vindkraften för att rädda den lokala och globala miljön.

Debatt: Säg ja till vindkraft på Ripfjället – för klimatets skull

Artikel 26 av 27 Vindkraft på Ripfjället

Detta är en vädjan till invånarna i Malung-Sälens kommun om att dra sitt strå till stacken för att bromsa klimatkrisen: Rösta ja till vindkraftsparken på Ripfjället!

När invånarna i Malung-Sälen den 27 september tar ställning till en möjlig vindkraftspark på

Ripfjället, finns det ett övergripande, existentiellt perspektiv att förhålla sig till. Det handlar om klimatförändringen och den värld vi överlämnar till kommande generationer.

Isarna smälter. Havsnivån höjs. Extremväder blir allt vanligare. Miljarder människor kan drabbas av vattenbrist, svåra stormar och översvämningar. Vissa djur- och växtarter riskerar att utrotas helt. Hotet är så allvarligt att vi har svårt att ta in och förstå det. Men det är ännu inte för sent att bromsa klimatkrisen, om vi agerar snabbt och kraftfullt.

De globala utsläppen av koldioxid måste enligt forskarna halveras fram till 2030 om vi ska kunna egränsa temperaturökningen till 1,5 grader.

Utmaningen är alltså enorm. Men det finns ljuspunkter. En sådan är den snabba ökningen av

förnybar, billig el som tränger undan fossila bränslen. Det är i detta sammanhang de planerade 30 vindkraftverken på Ripfjället ska betraktas. Dessa verk skulle exempelvis minska koldioxidutsläppen flera gånger mer än kommunens samlade utsläpp av växthusgaser.

Sverige står inför en nödvändig elektrifiering. Så till exempel måste våra bensin- och dieselbilar bytas mot eldrift. Den förväntade vindkraftsproduktionen vid Ripfjället skulle räcka för att driva cirka 330 000 elbilar.

Av ekonomiska skäl kommer det inte att byggas någon ny kärnkraft i Sverige, åtminstone inte på flera årtionden. Och klimatet kan inte vänta. Det krävs en fortsatt snabb utbyggnad av vindkraften – för att klara våra egna behov men också för att hjälpa till stänga ned kolkraft i våra grannländer.

"Hotet är så allvarligt att vi har svårt att ta in och förstå det. Men det är ännu inte för sent att bromsa klimatkrisen, om vi agerar snabbt och kraftfullt". Det skriver Anders Wijkman. Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild: TT

Energimyndigheten har pekat ut Ripfjället som ett riksintresse för vindkraft. Kommunledningen i Malung-Sälen vill ge sitt klartecken, så att miljöprövningsdelegationen får pröva om parken är acceptabel ur andra miljöaspekter. Frågan är vad invånarna i kommunen kommer att säga i folkomröstningen?

Alla vi svenskar som lever i dag har i någon grad bidragit till klimatkrisen, genom stora utsläpp över tid. Vi måste alla ta vårt ansvar – genom vårt val av livsstil men också genom att hjälpa till att ställa om både industrin och transporterna. På så sätt kan vi ”kompensera” för de historiska utsläppen.

Om kommuninvånarna röstar ja till vindkraft på Ripfjället tar man ett stort och viktigt klimatansvar, inte bara för invånarna i särskilt utsatta delar av världen, utan också för framtida generationer som ska växa upp i Dalarna.

Anders Wijkman, tidigare ordförande i den parlamentariska miljömålsberedningen och nu bland annat ordförande i nätverket Vindkraftens klimatnytta

DT Debatt

Rädda den lokala och globala miljön - Säg nej till vindkraft!

I DT 23/9 försöker Anders Wijkman skrämma kommunens invånare med overifierade klimathot och grovt vilseledande påståenden om vindkraft. Vill man ha låga utsläpp av koldioxid skulle man behållit och utvecklat det elssytem vi haft! Nu pågår en förödande omställning/rasering av det svenska el-systemet, i huvudsak baserad på vindkraft. Politiker och media har i decennier grundlurat

medborgarna med odefinierade och floskelartade begrepp som ”hållbart”, ”klimatsmart” etc. I förhållande till kärnkraft ger el från vind-kraft flerfaldigt ökade koldioxidutsläpp, tiopotenser ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart och funktionellt sämre elsystem och kraftigt ökade elkostnader (vindkraftsländerna Tyskland och Danmark har Europas i högsta

elkostnader och höga koldioxidutsläpp).

Wijkman undrar över vilken värld vi överlämnar till kommande generationer. En berättigad undran när man ser de enorma ”dagbrotten” för vindkraft som breder ut sig på den svenska landsbygden. Michael Moores film ”Planet of the hu-mans” visar på de stora miljöproblem som följer i spåren av storskaliga sol- och vindindustrier. ”Måste vi ödelägga jorden för att rädda den?” I vindkraftens spår hotas även den biologiska mångfalden och vi har ett snabbt växande berg av miljöfarligt avfall från sol- och vindkraft.

Wijkman påstår att ”Av ekonomiska skäl kommer det inte att byggas någon ny kärnkraft i Sverige …”. Det är inte av ekonomiska utan av politiska skäl. Det är avsevärt dyrare att bygga ny vindkraft och att i förtid stänga fungerande kärnkraftverk är både miljömässigt och ekonomiskt bakvänt. Även

påståendet att vindkraften minskar koldioxidutsläppen och bidrar till att stänga kolkraft i våra grannländer är felaktigt. Vindkraften konkurrerar i första hand med sig själv! Ju mer det byggs desto sämre blir dess ekonomi och svensk vindkraft konkurrerar med dansk och tysk vindkraft när det blåser och när det inte blåser kommer Sverige att behöva importera eller bygga egen fossilbaserad elproduktion.

Vindkraften är inte bara problematisk för miljön utan även för elsystemets funktion och ekonomi. Forskare på Chalmers: ”Om inte vindkraftsutbyggnaden stoppas så dras mattan undan för

vattenkraften, som är stabilisatorn i den svenska elförsörjningen”. Vattenkraftens effektivitet

minskar, slitaget ökar och ekonomin försämras. Stora investeringar krävs i ny nätkapacitet med breda ledningsgator genom hela landet (den förtida stängningen av 2 reaktorer i Ringhals minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet motsvarande ett tusental stora vindkraftverk när reaktorernas förmåga att hantera reaktiv effekt försvinner). Det krävs ny balanskraft och system för nätstabilisering. Allt detta kostar både ekonomiskt och miljömässigt.

Per Fahlén, prof.em. (energi & miljö, Chalmers tekniska högskola), ledamot i IVA