Sök

Det krävs mer av journalistiken

Jag fick för några dagar sedan följande meddelande:

Hej! Jag heter Olof Klugman och är reporter på Dagens ETC. Jag undrar om du skulle vilja prata med mig någon gång under de närmaste dagarna om Klimatkarusellen och din syn på klimatdebatten?

Vänliga hälsningar Olof Klugman Reporter Dagens ETC


Någon dag senare ringde Olof Klugman till mig och även om jag egentligen inte hade tid just då och föreslog att vi i stället skulle diskutera min syn på klimatdebatten vid ett senare tillfälle kom vi snabbt in på hans frågor och samtalet blev långt. Jag uppfattade ganska snart att Olof Klugman ville informera sina läsare om att Sverigedemokraterna har valt en person som står i stark opposition till rådande uppfattning i övriga partier i klimatfrågan: ”Det är inte så himla bråttom att minska utsläppen!”

Men när jag läser artikeln efter Klugmans intervju med mig undrar jag om inte Klugman medvetet valt att avstå från att försöka återge varför jag har denna uppfattning och i stället vill framhäva att min uppfattning står i stark kontrast till vetenskapen. Självklart är det alltid journalisten som bestämmer vad han eller hon tycker är viktigt att lyfta fram efter en intervju. Men jag hade ändå önskat att ETCs läsare fått information om varför jag motsätter mig klimatlarmen så som de presenteras för oss via media. Kanske skulle Olof med sin artikel då kunnat bota en och annan orolig läsare från onödig klimatångest. Efter Olof Klugmans draft till artikeln ringer jag upp honom och frågar varför han citerar saker som jag aldrig sagt och jag bad att få förtydliga det som han uppenbarligen missuppfattat, skriftligt. Vi hade totalt tre långa samtal varav två efter han fått mina skriftliga svar.

Nedan följer Olofs text i den version som han skickade till mig inför publicering av artikeln, fet text. Om det skett ytterligare ändringar därefter känner jag inte till. Efter varje stycke framgår vad jag har sagt till honom och i kursiv text skickat till honom via mail. Olof inleder med följande:

En flod av siffror och hänvisningar till rapporter forsar ur Elsa Widding när Dagens ETC ringer upp. Att hänga med i alla svängar är inte helt enkelt, men budskapet kan kokas ner till:

Ta det lugnt. Det allt hetare klimatet på jorden är inte så farligt som det framställs. Åtgärderna för att hejda dem är farligare. Dessutom är osäkerheterna stora om i vilken omfattning det är människan som ligger bakom temperaturökningarna.

– Ökad solinstrålning kan ligga bakom en väsentlig del av den uppvärmning som vi har sett, säger Elsa Widding.

Den slutsatsen säger hon sig dra utifrån IPCC:s senaste rapport. Vi ska återkomma till det påståendet.

Efter mina diskussioner med Olof vet han en hel del om varför jag anser att klimatpaniken är omotiverad. Enligt satellitdata stiger temperaturen i en jämn trend med 0,14 grader per decennium och trenden är ungefär samma sedan 1970-talet. Temperaturökningen är något högre mätt med markmätningar, ca 0,17-0,19 grader per decennium. Temperaturen växer linjärt vilket är vad man förväntar sig av en exponentiellt växande CO2-halt. Det gångna året, 2021, blev det åttonde varmaste året globalt sedan 1979. Det blir inte varmare och varmare för varje år vilket är något som jag tror att även ETC:s läsare inbillats att tro. Ordet "upphettning" är missvisande.

Vetenskapen är överens om att våra utsläpp av koldioxid ligger bakom åtminstone en del av temperaturökningen sedan den lilla istiden på en dryg grad. Vi vet alltså att koldioxiden har en roll men vi vet inte hur stor den är. Vissa tror att människan ligger bakom 50 % och andra att människan ligger bakom närmare 200 %. Jag berättade för Olof om en studie som jag nyligen läst där man frågat klimatforskare med minst 10 publicerade och peer-granskade publikationer om hur stor andel av temperaturhöjningen som beror på koldioxid. Svaren varierade från 50% till 200%. Den höga siffran beror på att somliga tror att människoskapade aerosoler (tillfälligt) döljer den värmande effekten av koldioxid. Det är inte 97% som tror på växthuseffekten. Det är 100% av forskare med 10 granskade klimatskrifter var mitt budskap till Klugman.

Jag berättade även att jag själv räknar med att temperaturen stiger med ytterligare ungefär 1,1 grad fram till seklets slut, en gissning så god som någon om man nu antar att klimatmodellerna inte är helt fel. Detta är också är i linje med IPCCs antagande när man tar höjd för att IPCC i sin senaste rapport justerat ner den förindustriella temperaturen med 0,2 grader.

Ett av mina viktiga budskap till Olof Klugman, som berördes tidigt i diskussionen och som jag kom tillbaka till flera gångar under samtalet var att vetenskapen givetvis utvecklas och ändrar uppfattning över tid. Som exempel tog jag upp synen på solens påverkan på temperaturen. Jag delgav inte Olof ett enda ord om min egen uppfattning kring hur solen påverkar klimatet men jag berättade vad som står att läsa i AR5, dvs. i den näst senaste rapporten från IPCC från 2013 och vad som NU återfinns i AR6, draftversionen. Jag berättade också att det på ett ställe i AR6 beskrivs hur man kommer fram till att det är enbart människan som ligger bakom temperaturökningen för att några sidor längre fram hävda att solen ligger bakom en väsentligt större del än man ansåg i AR5. Budskapen är alltså lite olika i samma rapport. Jag förklarade för Olof Klugman att detta naturligtvis inte är någonting att förvånas över eftersom det handlar om vetenskap och den är aldrig huggen i sten. Osäkerheterna är betydande. Mitt viktigaste budskap till Klugman var att jag önskar att den mediala debatten bättre reflekterar vetenskapen med dess osäkerheter och att vi vågar prata om viktiga detaljer.

När jag sett Klugmans första förslag till artikel inser jag godtroget att Klugman måste ha lyssnat väldigt dåligt på vad jag sagt till honom. Jag väljer därför att i skrift återge bland annat vad jag förmedlade angående IPCCs förändrade syn på solvariabiliteten i AR6 draftversionen. Jag skriver följande till honom:


”I den näst senaste stora vetenskapliga rapporten från IPCC, AR5, anges att solvariabilitetens betydelse sedan Maunder Minium, 1645-1715, är mer eller mindre betydelselös och påverkan från solens variabilitet uppskattas till endast 0,05 W/m2 . Men nu - i IPCCs senaste stora vetenskapliga rapport, AR6, (draft versionen som egentligen inte ska citeras ännu eftersom rapporten kan komma att ändras) har solens styrka plötsligt ökat betydligt sedan den lilla istiden, det vill säga från 1850 till våra dagar. Effektökningen omräknat till kvadratmeter jordyta är i intervallet 0.2 – 0.7 W/m2. Storleksordningen är nu sådan att den skulle kunna förklara en väsentlig del av uppvärmningen sen 1700-talets början. Jag minns inte exakt men kanske 25-50 %.”

Olofs slutversion av artikeln blev inte bra men bättre än hans ursprungliga version. Man kan tycka att Klugmans kortfattade text ”Ökad solinstrålning kan ligga bakom en väsentlig del av den uppvärmning som vi har sett, säger Elsa Widding” beskriver tillräckligt väl vad jag faktiskt säger. Klugman kan självklart inte publicera hela den bakomliggande förklaringen. Men att som journalist då längre ner i artikeln skriva: ”Så var det där med orsakerna till de stigande temperaturerna och Elsa Widdings påstående om att IPCC öppnar för att ökad solinstrålning kan stå för en väsentlig del. Den som slår sidan fem i sammanfattningen av rapporten från i somras kan dock läsa att naturliga processer – där solinstrålning är en – står för mellan -0,1 grader och 0,1 grader av uppvärmningen.” utan att nämna att jag givit en referens till att man i den senaste rapportens vetenskapliga del skriver att solstrålningen omräknat till kvadratmeter jordyta är i intervallet 0.2 – 0.7 W/m2 är dåligt och gravt vilseledande för läsaren. Jag återkommer till detta.


Elsa Widding är ingenjör och energianalytiker och har jobbat på bland annat Vattenfall och näringsdepartementet – där hon var med och varnade för att Vattenfalls köp av Nuon skulle visa sig kostsam. Historien gav henne rätt i det avseendet.

Men nu gäller det alltså klimatet. Varför tycker Elsa Widding att klimatpolitiken i Sverige och EU är ett så stort problem, trots att hon godtar att koldioxidutsläpp leder till varmare temperaturer? Åtgärderna gör oss fattigare, menar hon. Och de gör enligt Elsa Widding att vi tappar mark internationellt, inte minst gentemot Kina där utsläpp och tillväxt ökar.

– Jag är inte emot att vi försöker att inte använda så mycket fossila bränslen. Men det handlar om i vilken takt det här görs. Varför ska vi flytta över en massa makt till Kina? Det är som att vi sitter i ett badkar och öser ur med en tesked och blir jättefattiga samtidigt som de öser i med en stor hink, säger hon.

”Kommer att dö av energifattigdom”

Istället för att ha effekt på klimatet riskerar konsekvenserna bli svåra här och nu, menar Elsa Widding. Hon pekar på ingreppen i naturen för att hämta mineraler till elbilars batterier. Framför allt varnar hon för brist på el när det ska ersätta fossila bränslen i fabriker och fordon, enligt Elsa Widding.

– Jag tror att människor kommer att dö av energifattigdom. Klimatpolitiken drar oss djupare och djupare ner i energiproblematiken, säger hon.


Olof Klugman har helt korrekt förstått att jag är kritisk till klimatpolitiken som jag anser är kontraproduktiv och visst pratade vi om energifattigdom. Jag tog upp en oro för konsekvenserna när framförallt sköra och äldre personer drar ner på värmen för att elen blivit orimligt dyr. Jag tog min egen mamma som exempel. Jag ställde också frågan till Klugman vad han tror kommer att ske i ett läge där elen inte bara är dyr utan helt uteblir, dvs. om vi får en så kallad blackout i Sverige? Hur vi agerar inom klimatpolitiken får stora konsekvenser för energisystemets funktion. Jag hade önskat att ETCs läsare hade fått ta del av den insikten och fått en fingervisning om hur frågorna hänger ihop. Klimatpolitiken har en hel del på sitt samvete. Olof tog upp min liknelse med ett badkar. Jag ville här ge en bild av hur omöjligt det är för oss i Sverige att påverka klimatet så länge vi inte får med oss de stora utsläpparna. Hur vi agerar inom klimatområdet må ha ett symbolvärde men det påverkar inte temperaturen. Efter Klugmans första försök att återge vårt samtal hjälper jag honom igen och sammanfattar även vår diskussion kring klimatpolitiken kontra miljö och hur jag ser på Kina. Jag skriver i mitt mail till Klugman:


”Jag är inte emot att vi försöker minska vår användning av fossila bränslen men med mindre än att Kina, Indien och Afrika minskar sina utsläpp så kommer vi aldrig kunna påverka temperaturen hur mycket vi än försöker. Om alla länder skulle leva upp till Parisöverenskommelsen skulle påverkan på temperaturen vi seklets slut bli i storleksordningen ett par tiondels grader enligt klimatmodellerna och professor Björn Lomborgs beräkningar. Sen handlar det om i vilken takt vi ställer om samhället. Jag anser inte att den snabba omställningen tjänar sitt syfte idag. Den leder snarare i motsatt riktning. Samhället blir mindre hållbart med ökade miljöproblem och ett energisystem som inte bara kommer att släppa ut mer koldioxid utan som också påverkar miljön och människors liv och hälsa negativt.

Detta är en direkt konsekvens av vindkraftsutbyggnaden och den förtida, med berått mod, genomförda nedstängningen av kärnkraft. Samtidigt leder klimatpolitiken till att efterfrågan på el ökar mycket kraftigt. Fossilfritt stål, LKABs projekt och elektrifieringen av bilparken kräver mer el än hela vår förbrukning idag. För att möta denna efterfrågan planeras för ännu mer vindkraft vilket kommer att äventyra elsystemet. Vi kan givetvis inte planera för en ökad efterfrågan på el innan vi har en realistisk idé om hur denna ska mötas med ny kapacitet.

Vad är nyttan för klimatet och miljön att Kina blir rikare och vi blir fattigare? Kina måste minska sin kolproduktion vilket jag tror att de kommer att göra i takt med att kärnkraften byggs ut kraftigt. Bra om det går snabbare än planerat. Idag stänger man gamla smutsiga kolkraftverk med låg verkningsgrad och bygger nya som i och för sig släpper ut koldioxid men som minskar luftföroreningarna.

Miljöfrågorna har definitivt kommit i skymundan i den politiska ivern att uppnå fossilfrihet. Jag är inte alls emot elbilar men varifrån ska elen komma? Det är viktigt att våga prata om miljökonsekvenserna. Varje nytt bilbatteri kräver att man gräver ut 1,2 ton massa ur jordskorpan för att få ut de 12 kg litium, 15kg kobolt, 30 kg nickel, 20 kg mangan och mycket annat som krävs för att tillverka ett enda batteri. Batteritillverkningen är dessutom förknippad med mycket höga koldioxidutsläpp.”

Inga av dessa viktiga punkter reflekteras i Klugmans artikel och läsaren får därmed inte veta hur jag ser på vare sig klimatpolitiken eller varför jag anser att det är viktigt att säkerställa tillgången på el under årets alla timmar innan stora satsningar för ökad efterfrågan genomdrivs. Klugman fortsätter:


Budskapet är bekant för hennes 20 000 följare på Youtubekanalen Klimatkarusellen. Också i boken med samma namn utvecklas resonemangen. Nu lyfts hon fram av Sverigedemokraterna och är på god väg in i riksdagen, utan tidigare politisk erfarenhet. Som nummer tolv på partiets riksdagslista är hon i praktiken garanterad en plats. Väl där vill hon lägga krut på att nagelfara klimatmålen – även om hon konstaterar att SD just ställt sig bakom målet om nettonollutsläpp till 2045.

– Jag respekterar partilinjen, men det är viktigt att prata om konsekvenserna, vad saker och ting kostar, hur välfärden påverkas och påverkan på miljön. Politik handlar om att prioritera, dvs. väga nytta mot kostnad. Det gör man inte idag.

Har du ditt parti med dig på det här resonemanget?

– SD är det enda riksdagsparti som har ifrågasätt klimatpolitiken och visat att man förstår vart den leder. Jag hoppas att jag får med mig partiet. Det kommer nog hända en del framöver.

Elsa Widding ifrågasätter alltså inte att människan påverkar klimatet och att temperaturen stiger – och oundvikligen kommer fortsätta att stiga. Däremot menar hon att riskerna med detta är kraftigt överdrivna. Klimathotsskeptiker har hon kallat sig.


Dessa två citat stämmer bra. Jorden är i rätt kraftig termisk obalans. Havet kyler fortfarande atmosfären betydligt. Även om världen skulle bli totalt galen och sluta helt med alla fossila bränslen i morgon kommer ändå temperaturen att stiga ett bra tag till.


– Man håller på och skriker om en och halv grad. Men vi är snart där och det kommer inte att hända ett skit. Det är inte värre än att man backar på ett träd med bilen.

Jag skriver i mitt skriftliga svar till Klugman:


”Det är självklart att världen inte kommer att klara 1,5 graders målet hur mycket man än försöker. Det har närmast redan inträffat med en ökning på 1,2 grader enligt IPCC utan att någon global katastrof inträffat. Detta mål är lika oundviklig som problemfritt. Om man vill nå Parisöverenskommelsens helt omöjliga mål krävs omöjliga åtgärder. ”


”Följer ett modest scenario”

Hon framhåller att FN:s klimatpanel IPCC inte längre tror på sitt värsta scenario från 2013, det som benämns RCP 8.5. Nu följer vi enligt Elsa Widding ett ”modest” scenario, RCP 4.5.

– Det är den största och goda nyheten, men det hör vi aldrig om.

Alla skulle inte hålla med om beskrivningen av scenariot som modest. RCP 4.5 innebär en temperaturökning på mellan 2 och 3 grader till seklets slut. I sin rapport från 2018 radar IPCC upp konsekvenser som blir mer omfattande vid 2 graders uppvärmning jämfört med målet 1,5 grad: Svält, vattenbrist, artdöd, torka, översvämningar och värmeböljor – för att nämna några exempel.


Jag förklarade för Klugman att världen följer SSP2-4,5, ingenting annat! Jag berättade också att det är märkligt att IPCC/WG1 (vetenskapliga arbetet) anser att det extrema scenariot RCP-8,5 inte längre kan anses rimligt samtidigt som IPCC/WG2 använder detta extrema scenario när man bedömer konsekvenserna av klimatförändringarna. Blir det då inte fel klimatförändringar man bedömer konsekvenserna av?


FN:s klimatpanel IPCC tror inte längre tror på sitt värsta scenario från 2013, det som benämns RCP 8.5. Enligt IPCC följer världen nu ett medel scenario SSP2-4,5 säger Elsa Widding.

Så var det där med orsakerna till de stigande temperaturerna och Elsa Widdings påstående om att IPCC öppnar för att ökad solinstrålning kan stå för en väsentlig del. Den som slår sidan fem i sammanfattningen av rapporten från i somras kan dock läsa att naturliga processer – där solinstrålning är en – står för mellan -0,1 grader och 0,1 grader av uppvärmningen.

Men Elsa Widding hävdar att sammanfattningen skrivs av politiker och att hon drar sina slutsatser utifrån hela rapporten.

Du är själv inte forskare. Vad får dig att tänka att du är mer lämpad att dra slutsatser än de som gör sammanfattningen?

– Att sammanfatta 4000 på 40 sidor är omöjligt. Men jag önskar att det var professorer som skrev.


Sista citatet stämmer! Jag önskar framför allt att sakkunnig expertis på regeringens uppdrag fick göra en egen tolkning av det stora vetenskapliga arbetet från IPCC, där osäkerheter reflekteras på ett bättre sätt. Lämpligt vore också att det stora vetenskapliga arbetet fastställdes i sin slutgiltiga version innan en sammanfattning på ca 40 sidor för politiker förhandlades fram. Jag tror att en del är fundersamma till varför den slutgiltiga versionen av AR6 WG1 är försenad. Den skulle ju komma i februari. Det är lätt att bli misstänksam. Kanske inte alla forskare bakom AR6 WG1 är överens med den politiska sammanfattningens alarmistiska budskap och att det är det som fördröjt det hela.

Om man gräver lite djupare och inte såsom Olof Klugman förordar bara slår upp en sida i sammanfattningsrapporten, kan man komma sanningen lite närmare. Jag ska ge ett exempel:

Om man antar att atmosfärcirkulationen i stort sett är oförändrad, vilket tydligen väderobservationerna indikerar, så kan man förvänta sig att extrema värmeperioder har blivit något vanligare medan extremt kalla perioder blivit mindre vanliga. Kopplingen mellan temperatur och vattenånga indikerar att häftig nederbörd sannolikt kan ha ökat. När det gäller översvämningar, tropiska cykloner, vinterstormar, tornador, åskväder med hagel och blixt samt extrema vindstyrkor kan inte något säkert samband fastställas som kan kopplas till en global uppvärmning enligt IPCC/AR6. Dessa väderhändelser beror främst på naturliga väderväxlingar och har varit lika vanliga tidigare som de är nu.

I AR6, SPM, redovisas inte observationer utan enbart modellresultat såvitt jag kan förstå – men det är rätt oklart. Sidan SPM-23 visar värmeböljor, skyfall och torka som alla blivit vanligare sedan 1850 och kommer att fortsätta att bli vanligare ”Projected changes are shown at global warming levels of 1°C, 1.5°C, 2°C, and 4°C”. Jag kan tänka mig följande: Enligt AR6 visar modellberäkningar att värmeböljor blivit 2,8 gånger vanligare, skyfall 1,3 och torka 1,7 gånger vanligare vid 1 grads temperaturökning jämfört med perioden 1850-1900. Alltså år 2013 avläst i Figure SPM.1

Uppvärmning värmeböljor skyfall torka

1°C 2,8 1,3 1,7

2°C 5,6 1,7 2,4

4°C 9,4 2,7 4,1

Tabell x, hur vanliga blir extremväder jämfört med 1850-1900 enligt modellberäkningar.


Uppvärmning värmeböljor skyfall torka

1°C 2,0 1,3 1,4

3°C 3,3 2,0 2,4

Tabell y, hur vanliga blir extremväder jämfört med år 2013 enligt modellberäkningar.

Ur tabell x kan vi räkna ut tabell y. Vi ser att ytterligare en grad ger mindre ökning av värmeböljor och torka än vad som skett i perioden 1850-2013 och samma ökning av förekomsten av skyfall.

Uppvärmning värmeböljor skyfall torka

2°C 1,7 1,5 1,7

Tabell y, hur vanliga blir extremväder jämfört med år 2050, det år då temperaturen kommer att bli 2°C över 1850-1900 med scenario SSP2-4.5 enligt modellberäkningar, figur SPM-29. Två grader över 2050 kommer inte att inträffa enligt scenario SSP2-4.5

Från tabellerna ser vi att ökningen av extremväder för två graders temperaturhöjning blir mycket mindre med startår 2050 än med startår 1850. Sannolikheten ökar alltså långsammare ju varmare det blir. Nu skall man komma ihåg att siffrorna är modellresultat med mycket stora osäkerheter, för torka extremt stora. På sidan SPM-12 finns en figur ur vilken man kan utläsa att endast värmeböljor kan kopplas till antropogena utsläpp. Rubriken är ”Climate change is already affecting every inhabited region across the globe with human influence contributing to many observed changes in weather and climate extremes” vilket är mycket anmärkningsvärt när man studerar bilden i detalj. 23 av världens 45 regioner har en ökad frekvens av värmeböljor ”high Confidence in human contribution” För skyfall är det endast en region, norra Europa. För torka är det inte någon alls.

En studie i Nature, Northern Hemisphere hydroclimate variability over the past twelve centuries från den 6:e april 2016 har Fredrik Charpentier Ljungqvist et.al. undersökt de hydrologiska tillstånden på det norra halvklotet under 1 200 år, dvs. tillbaka till 800-talet. Även ScienceDaily rapporterar om studien med rubriken Large variations in precipitation over the past millennium.

I sammanfattningen från studien läser jag (min översättning):

Enligt en ny studie har det norra halvklotet upplevt betydligt större variationer i nederbörden under de senaste tolv århundraden än i det tjugonde århundradet. Forskare från Sverige, Tyskland och Schweiz har funnit att klimatmodellerna överskattat ökningen av våta och torra extremer då temperaturen ökade under det tjugonde århundradet. De nya resultaten gör det möjligt för oss att förbättra noggrannheten i klimatmodeller och för att bättre förutsäga framtida förändringar nederbörds.

Ibland är det bra att inte stirra sig blind på den politiska sammanfattningsrapporten från IPCC. Då är det lätt att dra förhastade slutsatser.


937 visningar5 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

För att få den breda allmänheten, journalister och politiker att förstå den form av socialt konstruerad verklighet som klimatdebatten ger uttryck för har professor Ingeman Arbnor och jag tillsammans f

Dnr MO 21429 ANMÄLAN MOT SVT Elsa Widding riktade i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) kritik mot ett inslag i Aktuellt som sändes den 14 september 2021. Inslaget hade rubriken SVT har

BESLUT 2022-03-28 Dnr: 21/03535 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2021-09-14, inslag om klimatskeptiker; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Det strider inte mot kraven på opartiskhet och s